Sverige har börjat ställa om till en cirkulär och fossilfri ekonomi. Skiftet påverkar arbetslivet för vissa grupper om det inte genomförs rätt. Det visar en ny rapport från Forte och Formas.

Parisavtalet. Agenda 2030. EU:s gröna giv. Sedan mitten av det förra decenniet har en rad globala miljömål formulerats av internationella organisationer för att motverka den pågående miljöförstöringen och klimatförändringarna. I vilken grad länder arbetar för att nå målen varierar, men i Sverige sker just nu stora förändringar.

I landets norra delar satsas det till exempel stort på gröna tekniker som i framtiden kommer att göra oss mindre beroende av fossila bränslen. Northvolt bygger i Skellefteå Europas största fabrik för tillverkning av litiumjonbatterier avsedda för elbilar.

I Boden planerar H2 Green Steel att börja producera fossilfritt stål år 2024 med en ny metod som använder vätgas för att separera syret från järnmalmen. Samma metod kommer även att användas av Hybrit, ett samarbetsprojekt mellan SSAB, LKAB och Vattenfall, som på längre sikt kommer att tillverka fossilfritt stål i Gällivare.

Parallellt med omställningen till ett fossilfritt Sverige pågår även omställningen till en cirkulär ekonomi, det vill säga en ekonomi där resurser tas till vara, återvinns och återanvänds i så hög utsträckning som möjligt. Den cirkulära ekonomin kommer att växa framöver, och även här kan vi se exempel på ny teknik och innovativa metoder som prövas.

Syftet med den gröna omställningen är tydligt. Men vem ska göra jobbet, och vilka konsekvenser kommer omställningen att få för arbetsmarknaden och arbetslivet? Forskningsråden Forte och Formas vill stärka kunskapen på det området, och gav därför IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att sammanställa en kunskapsöversikt och identifiera områden som kräver mer forskning. Rapporten Grön omställning och arbetsliv blev färdig under 2021, och inleds med en närmare definition av vad den gröna omställningen egentligen innebär.

Peter Bjerkesjö, gruppchef för politik och ekonomi vid IVL Svenska Miljöinstitutet

– Vi har identifierat fyra huvudsakliga kunskapsfält som ryms i begreppet, säger Peter Bjerkesjö, IVL:s gruppchef för politik och ekonomi och projektledare för rapporten.

– Två av fälten ringar in det som behöver ske framöver: fossilfri omställning och cirkulär ekonomi. Sedan har vi två fält som mer beskriver hur omställningarna kan gå till, som vi kallar för grön tillväxt och socio-ekologisk omställning.

Grön tillväxt är den strategi som de flesta inom politiken och näringslivet arbetar efter i dag. Den bygger på att vi ska investera och innovera oss till att nå de mål som till exempel är fastställda i Parisavtalet. Fältet socio-ekologisk omställning innehåller en bredd av kritiska eller alternativa perspektiv på grön omställning och menar att det i stället krävs alternativa strategier, som förändrade beteenden och minskad konsumtion.

Peter Bjerkesjö berättar att det socio-ekologiska perspektivet hittills är ganska outforskat. Men sannolikt kommer dessa frågor vinna mark framöver då allt fler ifrågasätter om grön tillväxt är förenligt med mål om hållbar utveckling. På global nivå ökar koldioxidutsläppen, och i Sverige minskar de inte alls i den takt de skulle behöva.

– Det är många kurvor som fortfarande pekar åt fel håll, trots stora ansträngningar att investera i grön teknik. Även om vi lyckas minska våra territoriella utsläpp här i Sverige har vi i hög grad exporterat problemen till andra länder som producerar de varor och tjänster vi konsumerar, och våra konsumtionsbaserade utsläpp ökar. Vi har även stora utmaningar inom energisektorn med till exempel sol- och vindkraft, och transportsektorns batteritillverkning, som kräver utvinning av nya naturresurser som är problematiska både miljömässigt och socialt.

Sällsynta jordartsmetaller är ett exempel på en sådan resurs som nämns i IVL:s rapport. De används bland annat i elbilsbatterier, solceller och vindkraftverk, men brytningen är farlig för både människan och miljön. Hittills har den framför allt ägt rum i Kina och i utvecklingsländer som Kongo, men omfattande prospektering pågår just nu även i Sverige. Ämnena är hett eftertraktade på världsmarknaden, och livsnödvändiga för gröna storsatsningar som till exempel Northvolts batterifabrik i Skellefteå.

Andra risker på hemmaplan sammankopplas med utbyggnaden av den cirkulära ekonomin. En studie från 2020 som nämns i IVL:s rapport visar till exempel att arbetsvillkoren för europeiska renhållningsarbetare har försämrats. Jobben inom avfallshantering har till exempel blivit farligare, och anställningsvillkoren mer otrygga. Frågan är nu om denna trend kommer att prägla den cirkulära ekonomins utbyggnad. Några studier menar visserligen att den cirkulära ekonomin skulle kunna skapa nya jobb i Sverige, i synnerhet åt människor som i dag står långt utanför arbetsmarknaden. Men arbetsvillkoren kommer i hög grad vara beroende av hur arbetet organiseras.

Ytterligare en risk är den växande gigekonomin, där miljönyttan ibland har skapats på bekostnad av uppdragstagarnas arbetsförhållanden.

– Hittills har vi haft oklara arbetsvillkor för plattformsanställda som till exempel levererar varor och tjänster med elfordon och cykel i städerna, säger Peter Bjerkesjö.

Några studier som IVL har gått igenom använder begrepp som just transition (rättvis omställning), och ser omställningen som en möjlighet för att uppnå sådant som rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. Peter Bjerkesjö medger att det är lättare att tala om sådant som kan mätas och verifieras objektivt, som koldioxidutsläpp. Men i framtiden kommer man även att behöva ta i frågor som rättvisa om inte omställningen ska få orimliga konsekvenser för vissa grupper.

– Den fossilfria omställningen innebär att vi måste sluta göra vissa saker. Vi kan till exempel inte fortsätta bryta kol och bygga in oss i fossilberoendet, och det kommer i sin tur att slå mot vissa branscher, länder eller regioner som är beroende av de sektorer som drabbas. Samtidigt kan människor som bor på landsbygden och som är bilberoende inte vara de som betalar det högsta priset för att vi ska ställa om från förbränningsmotorer till eldrivna fordon som kanske inte riktigt fungerar på landsbygden, menar Peter Bjerkesjö.

En av de viktigaste slutsatserna enligt Peter Bjerkesjö är att den gröna omställningen inte kommer att ske av sig själv. Den kommer att vara ett resultat av de vägval som görs inom politiken, näringslivet och civilsamhället under kommande år. Målet vet vi redan: en cirkulär och fossilfri ekonomi. Men hur vi ska nå dit, vem som ska leda utvecklingen och vilka strategier som är mest framgångsrika – där vet vi betydligt mindre. IVL listar ett antal kunskapsluckor som kommer att behöva fyllas framöver för att den gröna omställningen ska bli lyckad.

Bland annat behövs det metoder och modeller för att beräkna omställningens effekter på arbetsmarknaden, riktlinjer för att hantera konflikter mellan miljö- och arbetsmiljömål, och detaljerade analyser av olika vägvals konsekvenser.

Forte och Formas såg därför ett behov att öka kunskapen och stärka forskningen kring grön omställning och arbetsliv. I början av 2021 utlystes forskningsmedel om drygt 46 miljoner kronor. I september beviljades tio forskningsprojekt medel.

Text: Anton Dilber
Illustration: Camilla Andersson